skruttig...

Nu har jag legat som ett slakt i tre dagar, jag orkar inte lyfta ett finger. Det hela har att göra med mitt marathonlopp. Jag lät inte kroppen vila ordentligt efter loppet utan utsatte kroppen för ytterligare ett lopp följt av ett ganska tufft styrkepass. Nu får jag sota för det. Har aldrig känt mig så slutkörd någon gång. Nu vilar jag ordentligt och hoppas på att styrkan kommer tillbaka. Jag längtar till mitt jobb och efter att få ta tag i röran här hemma.

Proppar i mig järn och C-vitamin... Ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0